Jills veranda ikväll

Kristian Gidlund ikväll, ett gripande program.
och åter igen hör jag hur djur kan ge kraft i svåra stunder

http://www.svtplay.se/video/1848119/del-5-av-6-kristian-gidlund

NordensArk

Igår var vi i projektet "Naturen -en jämnlik väg till hälsa", på studiebesök till Nordens Ark

De har varit så vänliga och sponsrat oss med rabatt på inträdet.
Det var så kul att se denna blandning av människor som på något sätt hamnat utanför arbete pga olika orsaker såsom psykisk ohälsa missbruk etc.

en del tuffa personligheter som blev som små barn och ropade ut sin glädje när de fick se varg, och andra spännande djur.

Det fick mig än en gång att inse vad djuren når till oss som andra människor inte alltid förmår.

http://www.nordensark.se/nyheter/sportlov-pa-nordens-ark 

16. För Sent För Edelwiess - Känn Ingen Sorg (Musik Från Filmen)

Kloka ord...

Vargens ögonhår

Om du inte går ut i skogen kommer ingenting nånsin att hända och ditt liv får
                                              aldrig börja

"Gå inte ut i skogen, gå inte ut" sade de.
  "Varför inte? Varför skulle jag inte gå ut i skogen ikväll" undrade hon.
  "Det finns en varg där som äter sådana människor som du. Gå inte ut
i skogen, gå inte ut. Vi menar allvar"
  Naturligtvis gick hon ut. Hon gick ut i skogen i alla fall, och där mötte
hon förstås vargen som de hade varnat henne för." skrek vargen. "Hjälp mig, hjälp mig" skrek han,
"så ska du bli rikligt belönad" Så talar nämligen vargar i den här sortens sa-
gor.
  "Hur ska jag kunna veta att du inte gör mig illa?" frågade hon- det var
hennes uppgift att ställa frågor. "Hur ska jag kunna veta att du inte dödar
mig och lämna mig här som en hög avgnagda ben?"
  "Fel fråga" sa vargen. "Du får helt enkelt lita på mig" Och så började
vargen gråta igen och jämra ssig ännu värre.

                                Å,aaj! Aaaaj, Aaaaj!
                                   en enda fråga
                               är viktig, skön jungfru


                              Vaaaaaaaar
                                 ääääär
                              sjääääääälen?

" Hör du varg, jag tar risken. Nu ska vi se!" Så öppnade hon fällan och vargen
drog ut benet och hon lindade om hans tass med läkande blad och grässtrån.
  "Tack, goda jungfru,tack", flämtade vargen. Och eftersom hon hade läst
för många sagor av fel sort utbrast hon: " Döda mig nu då, så att vi får det
överstökat."
  Men nej, så blev det inte. I stället lade vargen tassen på hennes arm.
  "Jag är en varg från en annan tid och plats", s
sade han. Och så ryckte han loss
ett hår ur ena ögonfransen och räckte henne med orden: "Använd det här
så blir du klokare. Från och med nu kan du se vem om är god och vem som
inte är så god; du behöver bara titta med mina ögon så ser du tydligt.


                         Du som räddat mitt liv
                           får av mig nu ett liv
                     olikt allt som har funnits förut
                         Minns att en enda fråga
                         är viktig, skön jungfru:
                                  Vaaaaaaaar
                                     ääääär
                               sjääääääääälen?"



                   Så gick hon hem tillbaks till byn.
                    lycklig över att vara vid liv.
                        Och nu när någon sa:
                "Bli kvar, och gift dig med mig"
                   eller "Gör som jag säger"
                   eller"Säg det jag vill höra
                   och förbli ett oskrivet blad
                       likt ett nyfött barn",
                   höll hon upp vargens ögonhår
                      och kikade noga
                    och såg deras motiv
               på ett helt annat sätt än förut.
                         Och nästa gång
                    slaktaren vägde upp kött
              kikade hon genom vargens ögonhår
            och såg att han höll tummen på vågen.
                     Och hon kikade på friaren
                      som sa: "Jag är dig värdig".
                      och hon märkte att friaren
                       inte var värd nånting alls.
             Det var så det kom sig att hon
                         förskonades från
                              inte alla
                           men många
                        missräkningar

Men det viktigaste var att hon med sin nya syn inte bara kunde upptäcka det
listiga och grymma, utan hon började också växa oerhört i sitt hjärta, för hon
kikade på alla omkring sig och omprövade dem med hjälp av gåvan från var-
gen som hon hade räddat

                        Och hon såg vilka som var sant goda
                              och sökte sig till dem,
                                 hon fann en make.
                          och blev kvar i alla dagar,
                             hon upptäckte de modiga
                               och närmade sig dem
                               hon urskiljde de trogna
                               och anslöt sig till dem,
                       hon såg förvirringen under vreden
                          och sökte genast skingra den,
                         hon såg kärlek i de blygas blick
                              och räckte dem handen,
                        hon såg lidande hos de högdragna
                             och lockade dem till skratt,
                         hon såg längtan hos den tyste
                                och förde hans talan,
                       hon såg slumrande tro hos kvinnan
                                 som kallade sig trolös
                       och väckte den med sin egen glöd.
                                   Hon såg allting
                              genom vargens ögonhår,
                                  allt som var äkta
                               och allt som var falskt,
                                allt som var emot livet,
                              och allt som var för livet
                               allt det som bara kan ses
                                  med blicken hos den
                          som väger hjärtan med hjärtat
                            och inte enbart med hjärnan.

Det var så hon lärde sig att det var sant som det sades, att vargen är  klokast  av
alla. Om du lyssnar noga hör du att vargen som ylar alltid ställer den allravik-
tigaste frågan- inte om det blir mat härnäst, eller var det blir slagsmål
härnäst eller dans härnäst -

                                    men den viktigaste frågan
                           för den som vill se igenom och bakom,
                                pröva värdet av allt som lever:          
                                            Vaaaaaaaaar
                                                äääääär
                                           sjääääääääälen?
                                            Vaaaaaaaaar
                                                ääääääär
                                           sjääääääääälen?
                                           Var är själen?
                                            Var är själen?

Gå ut i skogen, gå ut. Om du inte går ut i skogen kommer ingenting nånsin att
                                    hända och ditt liv får aldrig börja.
                                                    Gå ut i skogen
                                                           gå ut
                                                    Gå ut i skogen
                                                          gå ut
                                                     Gå ut i skogen
                                                           gå ut.


Ur "The Wolf´s Eyelash", prosadikt av C.P Este´s 1970















        





   





 "

Indianskt ordspråk

en sån vacker dikt!

Sizzi

Han föddes vid Lasso, där löjorna simma
i vågor, som glittra likt pärlor och vin.
Han kom i det gulaste månljusets timma
till stränder, där ängsgräset blommar som lin.

Han döptes av vinden, som for genom gräset,
till "Sizzi av Lasso" av springarnas ätt,
men kallades hare av folket på näset
och dömdes till döden av jägarnas rätt.

Och dagögat, höken, såg skarpt där neröver:
"Det rör sig, det prasslar i strandlinjens blom,
jag seglar väl ner när ett mål jag behöver,
jag skjuter - det kan ej bli värre än bom!"

Och nattögat, räven, gick fram och gick åter:
"Kan undra var Sizzi i kväll håller till?
Kan undra om liten går vilse och gråter,
han kan dock få sällskap i natt om han vill."

Men Sizzi gick glad genom ängar och hagar
och gömde sig djupt in i Råmyra skog,
och bort flögo sommarens rosiga dagar,
och Sizzi fick leva, förunderligt nog.

Och vintern slog bro mellan stränder och öar,
där lövskogens grönska låg vissnad och strödd,
och vit över slogar på infrusna öar
och vit över ängen, där Sizzi var född.

Då travade döden en dag genom skogen
med herregårdskoppel och blanka gevär,
och jakten tog fart uppåt Hagbergaslogen
och gick nedåt Lasso och stannade där.

Där hörde vi ekot av smällarna sjunga
kring Lasso,kring dalen och skogen och sjön,
där fick han ett skott genom flåsande lunga
och blodet rann rött på den gnistrande snön.

Vid Lasso, där isarna råmande brista,
vid foten av Kvarnklintens vissnade fur,
där tumlade Sizzi omkring i det sista,
där stannade drevet, där blåstes i lur.